Mina erfarenheter av LED grow lights
Jag har lång erfarenhet om belysning och eftersom jag är elektriker är det ett område som ligger mig nära. När jag först startade mina odlingar – frösådder och sticklingsförökningar, var den billigaste ljuskällan lysrör. Efter mycket prövande kom jag fram till att fullspektra-lysrör (840 58W) gav bäst resultat. Men för att få tillräcklig ljusstyrka behövdes 8 lysrörsarmaturer för en yta av 6m2.
Ändå blev plantorna lätt rangliga. För att motverka detta sänkte jag belysningen närmare plantorna (ljusstyrkan avtar med kvadraten på avståndet). Ytterligare ett dilemma var att bädden hade lätt för att torka ut. Det var då lätt att försöka reparera skadan genom att vattna ordentligt, med påföljd att plantorna lätt dränktes i stället.
Driver man plantor inomhus är det av största vikt att det konstgjorda ljuset har våglängder som eftersträvar det naturliga. Att ljus inte bara är vitt kan man se i regnbågen där små små vattendroppar spjälkar upp ljuset, eller om man låter det brytas i en prisma. Om man lyser med lampor som har dessa färger mot samma punkt, får man alltså vitt ljus. Att det är stor skillnad mellan olika belysningskällor, ser man om man jämför olika lysrör eller olika lampor, vanlig glödlampa med halogen exempelvis.
Låter man ett gräsfrö gro i mörker, får man blad som till färgen är gula. Eller ta en potatis ( den är ju egentligen en stamdel) som får ljus på sig – då blir den grön. Likadant är det med grodden. Det gula pigmentet samlar upp ljus och startar tillverkningen av klorofyll. Klorofyllet kan liknas vid små korn som innesluts i en behållare, en kloroplast. Och dessa kloroplaster samlar upp solljuset och gör om solenergin till socker, med hjälp av vatten och koldioxid. Sedan kan växten göra om sockret exempelvis till stärkelse eller cellulosa eller annat. Och med hjälp av mineraler som tas upp via rötterna, kan många andra ämnen framställas. Ljuset är alltså drivmedlet för växterna.
Fotosyntesens låga verkningsgrad beror till stor del på att växterna endast kan utnyttja ljusets röda och blåa våglängder. Det gröna ljuset är oanvändbart och reflekteras bort från bladen. Det är därför vi uppfattar växternas blad som gröna.
Efter egna efterforskningar fick jag klart för mig att lampor i det blå spektrat var bra för tillväxten och de röda nyanserna var bra för blombildning. Men tillväxten var ändå inte tillfredsställande. Efter ytterligare prövotider kom jag fram till att om man kombinerar ledlampor i färgspektrat ljusblått – mörkblått och i ljusrött och mörkrött, då hände det saker, se diagram.Plantorna tog fart och växte och blev knubbiga- inga gängliga, inga bleka. Det bästa var om varje ljuskälla hade en blandning av dessa LED-färger. Förutom sparad el har dessa lampor också en enastående livslängd. De beräknas lysa i 50.000 timmar! Ytterligare ett plus är att LED-lamporna har större spridning på sitt ljus då det inte reflekteras nedåt via reflektorer.
